Om Svenska Rosensällskapet

Svenska Rosensällskapet
- en presentation

Svenska Rosensällskapet bildades som grupp 1987. Innan dess var rosintresserade i Sverige medlemmar i Nordiska Rosensällskapet som i huvudsak hade sin verksamhet förlagd till Danmark. Nordiska Rosensällskapet startade 1973 i Års i Danmark. Dess förste ordförande var Nils Dahlbeck, Sverige.

I början av 1980-talet, på initiativ av Helmut Merker, f.d. intendent på Helsingborgs Museum och Fredriksdals Friluftsmuseum, m.fl. bildades en avdelning i Sverige, då fortfarande inom Nordiska Rosensällskapet . Avdelningen blev 1987 en egen grupp som tog namnet Svenska Rosensällskapet. Den antog senare stadgar och blev en egen förening, första årsmötet hölls i Helsingborg 1989. Årsmötet har sedan dess hållits på olika platser i Sverige, där lokalgrupperna inom sällskapet finns. Sällskapets förste ordförande var Lars-Åke Gustavsson, efterträdare till Helmut Merker som intendent på Fredriksdals Friluftsmuseum.

Flera personer inom området för rosor är och har varit engagerade i Svenska Rosensällskapet. Ett omfattande pionjärarbete utfördes inte minst av Helmut Merker i Helsingborg och plantskoleägaren Lars Cedergren, Råå, under 1970- till 90-talen, för att öka intresset för, och för att tillvarata de då delvis bortglömda och odlingsvärda gammaldags rosorna. Samma utveckling skedde i övriga Norden.

Helsingborg var Svenska Rosensällskapets första lokalgrupp, men efterföljdes senare av flera, och idag har sällskapet lokalgrupper på flera platser i Sverige, från Helsingborg till Haparanda.

1989 Helsingborg
1989 Stockholm
1990 Göteborg
1993 Västerås/Mälarrosen
1994 Uppsala
1994 Norrköping/Östrosen
1996 Hallborosen
1996 Värmland
1999 Gävle
1999 Kalmar
2001 Bergslagsrosen
2003 Skaraborgsrosen
2004 Haparanda

Svenska Rosensällskapet har en medlemstidning, Rosenbladet, vilken 1992 för första gången gavs ut med fyra nummer per år. Från och med 1996 trycktes tidningen delvis i färg, och från 2002 trycktes den helt i färg. Från 1998 har sällskapet haft en hemsida, från 2003 under eget domännamn.

Svenska Rosensällskapet är idag som sällskap medlem i Nordiska Rosensällskapet som fungerar som en samarbetsorganisation för fyra nordiska rosensällskap. I huvudsak sker samarbetet genom informationsutbyte, men också genom samarrangemang av resor och den varje jämnt år återkommande Nordisk Rosenweekend. Arrangemangen runt Nordisk Rosenweekend alternerar mellan de nordiska sällskapen. Ordförandeskapet i Nordiska Rosensällskapet alternerar mellan de nationella sällskapens ordförande.

1995 blev Svenska Rosensällskapet medlem i World Federation of Rose Societies, WFRS , som är en världsomspännande organisation med syfte att dels gynna frågor relaterade till rosor, dels samordna nationella initiativ som syftar till att uppmärksamma och sprida intresset för rosor.

Inom Sverige är Svenska Rosensällskapet medlem i FritidsOdlingens Riksorganisation, FOR , en samarbetsorganisation för flertalet organisationer i Sverige som ansluter fritidsodlare. Sällskapet blev på initiativ av Uppsalagruppen medlem i FOR 2003.

Sällskapets ändamål är att främja kännedom om rosor, att öka intresset för rosodling, samt att bereda möjlighet till gemenskap mellan rosintresserade. Detta syfte uppfylls bland annat genom informationsspridning via vår medlemstidning och vår hemsida, men också genom den omfattande verksamhet som bedrivs i lokalgrupperna, vilken har ökat med det ökade antalet lokalgrupper. Beroende på lokala och geografiska förutsättningar kan verksamheten skifta i lokalgrupperna. Alla medlemmar i sällskapet, oavsett boendeort, kan delta i samtliga gruppers aktiviteter. De lokala grupperna anordnar idag föredrag, kurser, studiebesök, deltar i informationsverksamhet vid flera återkommande årliga arrangemang, som rosendagarna på våra offentliga rosarier och trädgårdar. I övrigt deltar sällskapet i internationellt informationsutbyte och samarbetar också med offentliga vetenskapliga och kulturella organisationer, rosförädlare och rosodlare.

Rosensällskapet beslutade under 2004 att stödja det av jordbruksverket initierade inventeringsprojektet, Programmet för odlad mångfald, POM, och rosprojektet inom POM. Jordbruksverket är huvudman för POM. Flera av våra medlemmar deltar idag i rosprojektet och verkar utifrån de geografiska områden som lokalgrupperna utgör.

För en utförligare beskrivning med hänsyn till personer och detaljer i sällskapets historia hänvisas till en artikel i Rosenbladet 1-1997, "Svenska Rosensällskapet 10 år", Susann Langlet.

För information om de nordiska sällskapen och om personer som har varit betydelsefulla för rosintresset i Sverige och övriga Norden hänvisas till den av Nordiska Rosensällskapet samproducerade skriften Roser i Norden, Nordisk Rosenselskab 1973-1998 (1998), svensk del, Denise Andersson och Anita Bengtsson.

Text Henny Johansson