Denna rossort har en något osäker bakgrund. En teori är att de kanske är en korsning mellan en höstdamascener och en gallica, andra vill ha med en rosa chinensis. Att det, som ibland uppges, skulle vara hertiginnan av Portland som förde med sig rosen från Italien verkar mycket tvivelaktigt. Rosorna upplevde en kort glansperiod i mitten av 1800-talet då det fanns över 80 olika sorters portlandrosor i Kew Garden i London. Sen blev de utkonkurrerade av bl a bourbonrosorna. Deras stora tillgång är den långa blomningen kombinerat med god härdighet. I övrigt känns de igen på korta blomstjälkar och det låga växtsättet. Detta gör dem speciellt lämpliga för den lilla trädgården eller för plantering i krukor. Portlandrosor skall odlas på goda jordar. Tänk även på att de behöver mycket skötsel i form av näring och mycket vatten. Och glöm inte att ta bort blommorna när de blommat över- det påskyndar nästa blomflor.Portlandrosorna är något så ovanligt som remonterande gammeldags rosor. De är uppkallade efter hertiginnan av Portland som påstås ha hittat den första i Italien i början av 1800-talet. Portlandrosorna har överlag bra härdighet och är dessutom relativt sjukdomsfria. Något som särskiljer portlandrosorna från andra grupper är att blommorna sitter på korta skaft vilket gör att blomman får som en krage av blad.

OBS! Klicka på bilderna för större storlek-och
använd backa-knappen i webbläsaren för att komma tillbaka