Linné postum hedersmedlem i Svenska Rosensällskapet?

Text: Åke E Gunnarson
Digitalfoto: Alice Bähren

Stockholmsgruppens vackra monter i årets stora
trädgårdsmässa i Älvsjö väckte många positiva
reaktioner. Kvinnan bakom verket var argareta Holmstrand, som verkligen hade ”satt rosen i
centrum”.

Stockholmsgruppens fina monter på mässan.

Halva fondväggen hade ”tapetserats” med sidor
ur en av Taschens förlags äldre upplagor avPierre
Joseph Redoutés ”Le Roses”, som innehåller akvarellmålningar av de rosor som fanns i kejsarinnan Joséphins rosengård vid slottet Malmaison. För att åstadkomma denna sköna massverkan hade Margareta offrat/slaktat en egen bok!

På den andra halvan av fondväggen hade hon målat ljusa speglar inramade av rosengirlanger, och i centrum hade en vänligt, lite pilemariskt leende Carl von Linné målats upp. Vi var flera
bland tjänsteandarna i montern som halvt på skämt talade om att föreslå, att ”den store” kallas som postum medlem i Svenska Rosensällskapet.

Målningarna och bilderna kompletterades givetvis med levande, väldoftande upplagor av ”blommornas drottning”. Så hade t ex införskaffats krukodlade, blommande buskrosor samt en massa sticklingar, allt till salu. T ex ”Irma”, uppdragen på Balsgård och kommen i krukor från Löta, såldes slut. Sticklingarna av vackra ”Irma” var faktiskt slut efter bara drygt någon dag!

Varje dag arbetade minst åtta personer – fördelade på två skift – i montern. Och de fick glädjande nog ingen vila, vilket inte minst knän och ryggar talade om efter hand som dagen led. Även om nu försäljningen av medlemskap i rosensällskapet, lotter etc. var rolig, så var det givetvis alla frågor som ställdes som var det trevligaste. Frågorna var många men vanligast var från: ”Vi har köpt ett äldre hus med en gammal trädgård”, till ”vi har en byggt en ny villa och där har vi tänkt oss rosor”. Däremot ställdes få enkla frågor - men då svåra - som rörde bekämpning, gödsling o dyl. Och ibland visade det sig efter en stund att den som frågande var en inledningsvis ”anonym” medlem, som med spjuvern i ögat var ute för att testa. Fy på Dej Nisse!!

Intresset i år tycks vara osedvanligt stort för klätterrosor (R som K), liksom för färgen aprikos, oavsett om det nu rör sig om rabatt-, busk- eller klätterrosor. Däremot tycks rött vara mest populärt när det gäller häckar.

Alice Bähren fick t ex ta hand om en hel familj som slog sig ner i den vackra ”gästsoffan” för att under cirka 30 minuter ge svar på mycket preciserade frågor om
just häckrosor. Och de gick sedan därifrån mycket nöjda. En annan långsittare i gästsoffan var den trevliga ensamma damen, som gick igenom Margareta Nilsson fina samling rosenlitteratur. Hon sökte nämligen tips på – just det – aprikosfärgade rabattrosor!

Inte endast i montern utan även på estraden
medverkade en Stockholmsgruppens medlemmar. Anders Olofsson – gruppens verklige gallicaexpert – berättande om och visade vackra färgbilder på sina rosor.

Vidare ställde Margareta Nilsson ut i en avdelning med utställningsbalkonger. Hennes tjusiga och färgsprakande balkong, som givetvis även bjöd på doftande rosor, hade som tema ”Kubansk gata”.

Någonstans måste referenten sluta, och det får
bli med följande sammanfattande konstaterande.
Mässdeltagande är ett mycket effektivt – och
trevligt – sätt att dels fånga upp människor i början av deras roskarriär, dels att leda in dem så att de får möjlighet till en lyckosam start. Därigenom förstärks intresset att gå vidare och förr eller senare ser vi dem som medlemmar i Svenska Rosensällskapet och som fler ideellt arbetande medlemmar i någon lokal grupp.